Somebody That I Used To Know! 25/6

Jag känner en frustration, samtidigt som jag känner tomhet.
Jag vet att jag inte ska tänka allt för mycket,
det är inte mitt val.

Men när någon inte förstår din mening och vänder dig
ryggen till, samtidigt som du försöker förklara dig,
så känns allting åt helvete.
Du får ingenting tillbaka, inte ens ett frågetecken.
Det är precis som att prata med en vägg.

Din omgivning förstår dig och stöttar dig i de val du gjorde,
men personen som du verkligen vill ska förstå,
bryr sig inte ett skit, försöker inte ens förstå.
Försöker inte att byta och tänka att den var jag.

Jag tänker många gånger,
ställ dig frågan själv,
vad skulle du gjort?
Låtit dig själv gå under för
att låta den du älskar,sakta sjunka?

Under en tid ser du allt,
samtidigt som du önskar
att du bara kunde blunda.
Men sen orkar du inte,
så du springer din väg.

Att gömma undan, försvara, ljuga
och vara tyst, för att du vill
skydda den du älskar.
De går ett tag, men sen spelar dina
ord ingen roll, alla vet ändå.

Att bara vara tyst och se på,
är precis likadant som att hjälpa,
hjälpa personen att fortsätta.

Kommentarer
Postat av: M

Gör det som känns rätt för dig, så som du hade velat bli bemött om det var dig det handlade om.

2012-06-25 @ 17:20:18
URL: http://wordsofasmalltowngirl.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0