Rätt eller fel beslut! 10/12
I hela vårt liv kommer vi tvingas fatta beslut, ibland involverar de
andra människor och ibland handlar de om döda ting.
Beslut hör till vår vardag och är ingenting vi kan slippa undan.
Men alla beslut vi fattar, gör vi i tron om att de är de rätta.
Vi beslutar oss aldrig för någonting som vi tror är fel beslut,
även om de kanske visar sig vara så sen.
Ibland är de ett svårt val och de kan vara många saker som
är vågmästare och de olika skålarna kan väga olika mycket,
men tillslut har vi ändå bestämt oss för en sak,
i tron om att de är de rätta..
Ett beslut kan innebära att man bestämt sig för vilka
kläder man ska ha på sig under kvällen.
Men de kan också innebära att man bestämt sig för hur
man ska göra/vara/säga gentemot en annan människa.
Alkohol är ingen ursäkt men de kan vara en anledning till
varför vi fattat ett visst beslut.
Vi kan aldrig skylla ifrån oss, vi får själva stå för vad vi gjort.
Oavsett om de var alkohol eller inte med i bilden,
så är vi ändå alltid ansvariga för våra handlingar och beslut.
Men sen kan jag säga, av egen erfarenhet, att vissa saker
hade aldrig hänt, om det inte varit alkohol med i bilden.
Jag själv har många gånger fattat fel beslut.
Ett beslut som jag tagit många gånger i mina tonår,
var väl de att ljuga för mina föräldrar, särsklit mamma!
Och varför, jo dels för att slippa en konfrontation, men sen för att jag
visste hur ledsna/rädda,sårade de skulle bli. Så för att skydda dem
från sanningen så ljög jag.
För ca 5-6 år sen, med alkohol i kroppen, tog jag ett beslut,
som verkligen sårade en av mina vänner. Först visste hon ingenting,
men efter dryga veckan valde jag att berätta, för att rensa mig själv
och mitt eget samvete, hon hade rätt och veta och jag
ville göra mitt samvete lite bättre.
Jag fattade fel beslut från början, vilket jag visste skulle såra
henne om hon fick veta, men jag fattade rätt beslut sen,
när jag valde att berätta.
Jag skyllde aldrig på alkoholen, men om jag inte intagit de,
så hade de förmodligen aldrig hänt!
Förklaringen på varför man fattat ett beslut, är inte alltid solklart
och speciellt inte om man druckit för mycket alkohol.
De vet alla som varit med om detta, även du!
Man kan aldrig skylla ifrån sig ifrån de beslut man fattat
och den handlingen man gjort, för faktum är ju att man har
utfört den.
Men sen ..
Om man nu har en förklaring på varför man gjort på
ett visst sätt. Hur kan någon då säga att de i
princip är fel, eller att de vore lättare att förstå om förklaringen varit
en annan än den verkliga !?
För nu var de ju inte så, förklaringen var precis den jag skrev.
Ingen är vi perfekt, inte ens du.
Alla har vi gjort och gör fortfarande fel ibland.
De handlar om att ge och ta.
Vi lär oss av våra misstag, de flesta i alla fall.
För mig är en gång "ingen gång", de är förlåtligt
helt enkelt, även om de inte är bortglömt.
Men när samma sak upprepas, då är de mer eller mindre kört.
Personen ifråga har inte lärt sig den första gången
och den kommer förmodligen inte bättra sig heller.
Jag har fått lära mig en sak, faktiskt väldigt nyligen:
När ni ska till att fatta ett beslut som handlar om att berätta
sanningen, eller tiga. Och denna sanning involverar en annan
människa, tänk bara på er själva och skit i den andre.
Gör de för er själva och tänk inte på hur den andre personen
mår för tillfället. Ni kanske är rädda för att personen tar en
överdos av någonting, eller att den hamnar på andra farliga banor.
Ni tänker kanske er för mycket innan, typ shit, hur fan ska jag göra,
personen mår ju redan dåligt, den är redan deprimerad och
har i princip inte livsglädje, ska jag säga eller inte!?
Säg de bara, personen har rätt att veta sanningen (absolut),
sen hur konsekvenserna av sanningen blir, de är ju den andra
personens ansvar...
Men visst fan är de svårt, jo de är den andra personens ansvar,
men vafan, man bryr sig ju! Man är ju rädd om personen,
man är rädd att den på något sätt ska skada sig mer än vad
den redan är.
Så nja, även om jag fått denna vetskap, så kan jag inte riktigt
hålla med om den, helt ärligt ...
